Allmänt om planläggning - Pargas
Länkstig
Planläggningsarbetets gång
Allmänt om planläggning
Planläggningens kontaktuppgifter
Kundtjänstnummer: 040 688 5815
Mejladress: planlaggning(at)pargas.fi
På stadens karttjänst https://karta.pargas.fi/IMS/sv/Map hittar ni alla detaljplaner, stranddetaljplaner och generalplaner samt planbestämmelserna.
Planläggningens taxor finns HÄR.
Planläggningens personal
Planläggningssekreterare Maria Laurén, tfn 040 688 5815
Planläggningschef Heidi Saaristo-Levin, tfn 040 488 5888
Planläggningsarkitekt Pasi Hyvärilä, tfn 040 488 5918
Planerare Anni Räsänen, tfn 040 488 5917
Planläggare Charlotte Koivisto, tfn 040 488 5906
Planläggare Jenni Tuuli, tfn 040 350 4515
Tillståndsberedare Amy Kallio, tfn 040 488 5915 / kontorssekreterare för byggnadstillsynen i Pargas
e-post: fornamn.efternamn(at)pargas.fi
Planläggningsarbetets gång
Programmet för deltagande och bedömning
För att säkerställa planläggningsprocessens öppenhet och möjlighet till växelverkan, görs det upp ett program för deltagande och bedömning då planläggningen påbörjas. Programmet omfattar hela planeringsprocessen från början till dess planen blivit godkänd av stadsfullmäktige och vunnit laga kraft, och är således ett dokument som lever under processens gång. Detta betyder att programmet kan uppdateras och justeras allt efter som planens tidtabell eller andra innehållsmässiga aspekter förändras.
I programmet framgår området som planeringen gäller, intressenterna och planens mål och verkningar. Dessutom innehåller programmet uppgifter om de ansvarspersoner man kan vända sig till och en preliminär tidtabell. Man kan bekanta sig med programmet på stadens hemsidor samt på planläggningens hemsidor.
Påbörjandet av planeringsarbetet
Information om att planläggning har påbörjats kungörs per tidningsannons och på stadens hemsidor och i vissa fall även per brev till intressenter. Vid mera omfattande planprojekt kan även särskilda informationsmöten ordnas.
I samband med programmet för deltagande och bedömning presenteras de utgångspunkter och begränsningar som beaktats i beredningsarbetet. Under processens gång kan man också redogöra för de alternativ som varit aktuella och presentera de allmänna mål som påverkat planeringen. I utkastskedet har intressenterna möjlighet att framföra synpunkter och idéer som berör planen och dess utformning. Avsikten är att möjliggöra en växelverkan mellan intressenter och planerare.
Godkännande av planförslag
Största delen av planärendena går vidare till stadsfullmäktigen för beslut. Fullmäktigesammanträdena är offentliga. Före behandlingen i fullmäktige har bygg- och miljönämnden godkänt planförslaget för att framläggas offentligt. Förslaget är framlagt till påseende under minst 30 dagar, och ifall det är frågan om ett förslag till ändring av detaljplan som har ringa betydelse kan påseendetiden bestämmas till 14 dagar. Kommunmedlemmar och andra intressenter har möjlighet att under anslagstiden skriftligen lämna in anmärkningar om förslaget. Formen för anmärkning är fri, men i allmänhet är det frågan om ett preciserat ställningstagande till innehållet i förslaget. Om flera personer är av samma åsikt, kan en gemensam anmärkning lämnas in. Om det offentliga framläggandet av planförslag kungörs på stadens hemsidor och per tidningsannons (i Pargas Kungörelsernas storutdelningsnummer eller alternativt i Åbo Underrättelser och i Turun Sanomat).
Delta i god tid i utvecklandet av din omgivning
Ändring av beslut som staden fattat kan sökas genom besvär. Besvär över planbeslut söks hos förvaltningsdomstolen. Det lönar sig dock att påverka innehållet i en plan redan i beredningsskedet, eftersom det vanligtvis inte görs några ändringar i planerna i besvärsinstanserna, utan stadsfullmäktiges beslut antingen står fast eller upphävs.
Plantyper
Plantyper
Landskapsplan
En landskapsplan är en översiktlig plan över markanvändningen i ett landskap eller ett delområde däri.
I landskapsplanen fastställs principerna för samhällsstrukturen och områdesanvändningen, och vidare anvisar planen områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. En landskapsplan motsvarar vad förut gick under benämningen regionplan.
Pargas hör till Egentliga Finlands förbunds verksamhetsområde, och det är landskapsförbundet som utarbetar och godkänner landskapsplanen. Landskapsplanens uppgift är att styra planläggningen och andra planer som berör områdesanvändningen i kommunen.
Landskapsplanen i Egentliga Finland har uppgjorts regionvis. Pargas hör till Regionen Åboland, vars landskapsplan godkändes 2010 och bestyrktes 2013.
Information om den aktuella landskapsplaneringen finns att läsa på förbundets webbplats (Egentliga Finlands förbund).
Generalplanläggning
Syftet med generalplanering är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen samt samordna funktionerna i kommunen. I generalplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen samt byggande och annan markanvändning.
En generalplan kan också utarbetas för att styra markanvändningen och byggandet på ett visst område. Då brukar man tala om delgeneralplan. Avsikten med delgeneralplaner är oftast att fastslå principer för hur byggandet på glesbygdsområdena utanför de detaljplanerade områdena skall styras.
Stranddetaljplanläggning
Markägaren har rätt att låta utarbeta stranddetaljplaner. En stranddetaljplan, tidigare strandplan, görs upp för ett område som ligger vid havet eller vid ett vattendrag för att möjliggöra byggande för fritidsändamål. Det är ägaren eller ägarna till det område som skall planeras som låter göra upp en stranddetaljplan.
Innan en stranddetaljplan börjar utarbetas skall kommunen kontaktas och ett program för deltagande och bedömning lämnas in till kommunen. Även stranddetaljplanernas process övervakas och handläggs av kommunen, trots att själva planeringsarbetet utförs av konsult.
Detaljplanläggning
Detaljplaner utarbetas så att det skapas förutsättningar för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö, för regional tillgång till service och för reglering av trafiken.
Med detaljplaner och detaljplanändringar skapas förutsättningar för byggandet. I detaljplanen bestäms områdens användningsändamål, byggnadsrätten för enskilda områden/delområden, gatuområdets bredd och grönområdens placering. Vidare kan planen innehålla mer detaljerade bestämmelser som berör taklutningar, material, förutsatta antal bilplatser samt byggnaders och miljöers eventuella skyddsvärden m.m.
Vid behov vidtar kommunen åtgärder för att revidera föråldrade planer.