”Enorm potential” – Pargas och Nådendal bland de första att öka kommunens livskraft genom målmedveten företagsamhetsfostran

 

Företagarmässig kompetens stärker kommunens livskraft på ett betydande sätt. Nu kan vilken kommun som helst ta i bruk en praktisk ny utvecklingsmodell för att systematiskt integrera företagsamhetsfostran i sin verksamhet. Nådendal och Pargas har implementerat modellen som pilotkommuner.

Egentliga Finlands Företagare och Riksomfattande YES rf har skapat en ny modell och nya verktyg med vilka kommunerna kan utveckla företagsamhetsfostran på ett målmedvetet och strategiskt sätt.

– Entreprenörskap och företagarmässigt kunnande är hörnstenarna för en livskraftig kommun. Företagsamhetsfostran har stor potential för en kommun som vill stärka den entreprenöriella kompetensen och skapa en företagsam kultur genom ett målinriktat samarbete mellan utbildningssektorn och den tredje sektorn, förklarar Johanna Vainio, chef för utbildnings- och kompetensärenden vid Egentliga Finlands Företagare.

Kommuner som har satsat på att utveckla sin företagsamhetsfostran har toppat olika undersökningar som mäter faktorer för kommunens livskraft, såsom Företagarnas Kommunbarometer. Den nya modellen, som skapats inom ramen för projektet "Livskraft genom företagarmässigt kunnande", har utvecklats i samarbete med Nådendal och Pargas, två pilotkommuner i Egentliga Finland.

Båda kommunerna har redan före projektet bedrivit aktiv och framgångsrik företagsamhetsfostran. Nu har man utformat utvecklingsprogram för både Nådendal och Pargas för att stötta och stärka kommunernas företagsamhetsfostran och livskraft.

– Entreprenörskap, företagsamhet och delaktighet är centrala värderingar i Nådendal. Barn och ungdomar spelar en viktig och aktiv roll i vårt lokalsamhälle, där ingen lämnas utanför. En av de viktigaste åtgärderna i vårt livskraftsprogram har varit att skapa en förankrad modell för företagsamhetsfostran. Vi anser att vi genom modellen och det arbete som utförs av det samordnande teamet uppnår större genomslagskraft och en långsiktig modell för vårt arbete, säger Lassi Rosala, näringslivschef i Nådendal.

Målet med modellen har i Nådendal varit bland annat att öka samarbetet mellan utbildningsinstitutioner, arbetslivet och företagare samt att främja gemensamma projekt mellan olika aktörer, testa nya arbetssätt och hjälpa elever att identifiera sina egna färdigheter.

I Pargas ser man utvecklingen av företagsamhetsfostran som ett viktigt sätt att stötta barns och ungdomars tillväxt till uthålliga, samhällsengagerade och kompetenta individer som är redo för framtidens utmaningar.

– Det här arbetet stärker inte bara stadens livskraft utan också de ungas förmåga att våga prova och lära sig av misstag. Vi har redan byggt ett samhälle som uppmuntrar unga att delta – i "vårt Pargas" sträcker sig lärandet över hela staden. Nu tar vi nästa steg och fördjupar vår företagsamhetsfostran genom att stärka ungdomarnas färdigheter och attityder, så att de kan agera som ansvarsfulla medborgare och lyckas i framtidens arbetsliv, säger Katriina Sulonen, utbildningschef för den finskspråkiga utbildningen i Pargas.

 

Den nya utvecklingsmodellen för företagsamhetsfostran är en process som erbjuder kommunen tydliga steg och en uppsättning lättanvända metoder och verktyg. Kärnan i modellen är ett team som, förutom kommunens representanter och utbildningsinstitutioner, även inkluderar företagare och andra representanter från arbetslivet och den tredje sektorn. Sådana team har nu etablerats i både Pargas och Nådendal.

Att förbättra effekten av företagsamhetsfostran som en del av kommunens eller regionens övriga livskraftsarbete kräver en stark gemensam vilja samt ett tätt och smidigt samarbete mellan aktörer från olika sektorer och organisationer. Den nya utvecklingsmodellen bidrar till att säkerställa att företagsamhetsfostran inte förblir en separat verksamhet utan integreras som en del av läroanstalternas och kommunernas strukturer och verksamhetskultur. Detta är avgörande för en långsiktig påverkan.

– Om samarbetet saknar praktiska verktyg och en gemensam ram för insatserna, riskerar företagsamhetsfostran att stanna på en teoretisk nivå. Företagsamhetsfostran kan inte vila på enskilda aktörers axlar, utan måste integreras i hela utbildningssystemet, beslutsfattandet och ledningen. Det kräver resurser och stöd från kommunens ledning och förtroendevalda, samt kontinuerlig utvärdering och utveckling, säger Sanna Lehtonen, verksamhetsledare för YES rf.

 

Utvecklingsprojektet Livskraft genom företagarmässigt kunnande – en utvecklingsmodell för kommunerna (2023–2024) har finansierats av Egentliga Finlands förbund. Aliats Oy har fungerat som partner i projektet.

YES-nätverket verkar både nationellt och regionalt. Regionala YES-aktörer arbetar runt om i Finland inom utvecklingsbolag, utbildningssamkommuner, nyföretagarcentrum och företagarföreningar. Det regionala YES-nätverket stöds och samordnas av Riksomfattande YES rf.

Egentliga Finlands Företagare är en regionorganisation inom Företagarna i Finland, med 30 lokalföreningar och över 7 000 medlemsföretag. Egentliga Finlands Företagare är en regional tjänsteorganisation och intressebevakare för små och medelstora företag.

Bekanta dig med utvecklingsmodellen på adressen https://yesverkosto.fi/elinvoimamalli (på finska).

 

Bild: I Pargas ses utvecklingen av företagsamhetsfostran som ett viktigt sätt att stärka stadens livskraft. På bilden stadens företagsutvecklare John Forsman och Viktor, näringslivstjänsternas första PRAO-elev.