Bobarhet på Pargas öar

Nu drar projektet Bobarhet på Pargas öar i gång. Syftet med projektet är att under det kommande året stödja lokala arbetsgrupper att genomföra bobarhetsanalyser av ösamhällena Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. Även om arbetet på gräsrotsnivå delvis redan har inletts så får de individuella analyserna nu finansierad förstärkning av två projektarbetare, Robin Reuter och Julia Ajanko, med uppgift att hjälpa de lokala medborgarforskarlagen i sitt analysarbete.

Bobarhetsanalysen har sitt ursprung på Kökar och kan ses som kökarbornas svar på ett hållbarhetstänk som inte helt lyckas beakta öars särskilda förhållanden. När öborna försökte beskriva Kökars hållbarhet stötte de på svårigheter. De insåg att en ö har andra förutsättningar än en fastlandsstad att uppfylla kriterierna för ett hållbart samhälle. En viktig insikt var att ösamhället först och främst måste vara bobart för att det också ska kunna vara hållbart. Öars utmaningar är sällan desamma som städers. De avfolkas, de kan ha en extremt växlande befolkningsmängd över året, den lokala ekonomin kan lida av pengaläckage till fastlandet och avstånden upplevs ofta längre på grund av färjförbindelser och väntetider. Allt detta och mycket mer inverkar på öns bobarhet och i det långa loppet på dess hållbarhet. Bobarhetsanalysen är ett komplement till hållbarhetstänkandet, med ambitionen att lyfta fram de lokalspecifika omständigheter som råder på ön i fråga. Efter sitt första utvecklingsstadie på Kökar har bobarhetsmetoden vidareutvecklats av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi där man bland annat tagit fram en analyshandbok och hjälpt till i en handfull analyser.

Genom att undersöka 45 indikatorer, uppdelade på sju delområden, vill man se hur bobart ett ösamhälle är. Delområdena (platsens identitet, ekosystem, färskvatten, energi, lokal ekonomi, offentlig service och välmående människor) kan i sin tur kopplas till något eller flera av FN:s globala hållbarhetsmål. Analysen genomförs av öns engagerade invånare som tillsammans bildar medborgarforskarlag med uppgift att producera kunskap om den egna ön. Forskarlagen kan med fördel vara flera till antalet och ha ett (eller flera) av de sju delområdena som sitt huvudsakliga forskningsområde. Säkerligen kan man bland de olika delområdena finna ett område, eller ens en tillhörande indikator, som intresserar en extra mycket och där man kan bidra med sitt intresse. Förhoppningen är att så många som möjligt ska känna sig manade att på ett eller annat sätt delta i forskningsarbetet. Analysresultatet presenteras sedan i ett cirkeldiagram tillsammans med en utförligare genomgång av varje indikator.

Om vi låter oss tänka ett steg längre så kan analysresultatet, förutom att ge en inblick i ett ösamhälles bobarhet, fungera som en utgångspunkt för vidare diskussion gällande lokala angelägenheter och deras utveckling. Analysresultatet är alltså en gemensam grund och kunskapsbas att tillgå när ett ösamhälle diskuterar och diskuteras. I det stora hela är metoden ett behövligt redskap för att lokalinvånare ska kunna vara mera delaktiga i såväl produktionen som insamlandet av den kunskap som underbygger de beslut som tas gällande deras livsmiljö.

Projektet, som är en del av Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet vid Pargas stad, har finansierats med medel från EU:s Leader-program och Svenska Kulturfonden.

Mera information ger projektledare Robin Reuter.
fornamn.efternamn@pargas.fi
+358 40 5627217