Luftkvalitet och buller

Luftkvalitet

Luftkvaliteten i Pargas har undersökts, Meteorologiska institutet utförde redan år 1986 en första kartläggning av luftens kvalitet. Avsikten var att klarlägga de huvudsakliga kemiska föreningar som inverkar på luftens kvalitet i Pargas, och samtidigt bl.a. granska hur dessa föreningar påverkar barrträden. I undersökningen utnyttjades följande metoder: kartläggning av utsläppen, bedömning av hur utsläppen sprids, mätning av luftens halt av föroreningar och kartläggning av de biologiska skadorna.
I kartläggningen år 1986 konstaterades bl.a. att svaveldioxidutsläppen var 402 ton, som till 62% förorsakades av processverksamhet och 38% av uppvärmning.

En första sk. bioindikatorundersökning av luftens kvalitet utfördes i Pargas och övriga Åbo-regionen åren 1990-1992. Undersökningen gav vid handen att det fanns märkbara avvikelser vad gäller påväxtlavar som hittas på stammar av tall. I huvudsak antas förändringarna bero på kalknedfallet, även om luftföroreningar i viss mån har inverkat. De känsligaste arterna tål inte kalkens alkaliserande påverkan eller den manganbrist som kalken ger upphov till. Bioindikatorutredningen ger ett mått på alla luftföroreningars samverkande effekt, detta innebär att de olika föroreningarnas påverkan var för sig inte kan utvärderas helt tillförlitligt. Svavel- och kväveoxider inverkar mest tydligt med skadliga följder på livsfunktionerna hos bioindikatorerna.

I Pargas är risken för försurning inte stor, eftersom kalciumhalten i området är så hög. I Pargas påträffas utglesade barrträd (fi. havupuiden harsuuntuminen) i rimlig eller lindrig omfattning. De färgförändringar hos tallbarr som konstaterades i området, beror i huvudsak på manganbrist. Allmänt förekommer det glesa barrträd i Pargas i samma omfattning som generellt i Åbonejden.

Svavelbelastningen på skogar och jordmån utvärderas på basen av barrens svavelhalt. Barrens naturliga svavelhalt är ungefär 900 ppm. Som en indikation på förhöjda halter antas ofta en ökning över 20% eller m.a.o. 1100 ppm. Bioindikatorundersökningarna visade mätvärden som antydde på en förhöjning av halterna, men de är inte längre höga om man jämför med resultat, som tidigare uppmätts i Pargas och Åbonejden.

Åren 2000-2001 liksom även 2005-2006 har bioindikatorundersökningen upprepats. Sammanfattningsvis kan konstateras att resultaten av undersökningarna visar att luftföroreningarnas negativa inverkan på omgivningen och på de undersökta växtarterna och jordmånen har minskat en aning.

År 2008-2009 gjordes i samråd med övriga kommuner och de största industriföretagen i Åbonejden en kartläggning över olika utsläppskällor och spridningen av luftutsläppen.

Utsläppskällor i Pargas
Luftkvaliteten i Pargas påverkas av utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider från energiproduktion, uppvärmning och trafik, liksom av utsläppen av kalcium i partikelform från processindustrin. Produktionen av fjärrvärme som utnyttjar spillvärme från Nordkalks och Finnsementti Oy:s anläggningar har medfört att belastningen från värmeproduktionen kunnat minskas. Bland utsläppen från processindustrin märks även vätesulfid, kolväten och ammoniak. Trafiken inverkar på luftens kvalitet främst i form av höjda halter av kväveoxider och kolväten. Kustområdet påverkas även av kväveföreningar som driver in från fjärran. Bergullsfabriken liksom cement- och kalkindustrin i Pargas utgör områdets största punktmässiga utsläppskällor.

 

Definition av begreppet buller
Buller definieras som ett ljud som är skadligt för hälsan, som märkbart besvärande, eller som med detta likställda vibrationer vid en arbetssituation eller i miljön. Dessutom kan ljud som människoörat inte kan uppfatta (infra- och ultraljud) definieras som buller, enär dessa  kan vara hälsovådliga. Det är betydelsefullt att konstatera, att ljud och vibrationer har effekter på trivseln och arbetet. Ett lågmält, men från det normala avvikande ljud, kan medföra olägenheter på jobbet eller för trivseln, och det kan därför likställas med buller. Då en temporär bullernivå överskrider 90 decibel är bullret skadlig för människoörat.

Bullerkällor i Pargas
Gruvdriften och ett flertal industrianläggningar ger upphov till buller i Pargas. Gruvan och storindustrin finns alldeles intill stadens centrum, vilket inverkar på den allmänna bullernivån och -belastningen.
Även den rätt livligt trafikerade Skärgårdsvägen som går alldeles genom stadens centrum ger upphov till problem. I synnerhet den tunga trafiken till och från storindustrin medför olägenheter för bosättningen, såväl invid Kalkvägen som längs Skärgårdsvägen.
Temporära bullerkällor utgör tillfällig bergsbrytning, pålnings- och byggnadsarbeten på olika håll i staden.

Metoder inom bekämpningen av buller
Till bullerbekämpningens grundläggande alternativ hör reducering av bullerkällans utsläpp, begränsning av verksamhetsperioden, ingripande i verksamhetens placering, förhindrande av bullrets spridning samt skydd runt själva bullerkällan. Enligt upphovsprincipen eftersträvas bekämpning av bullret i första hand vid själva bullerkällan. I praktiken når man ofta ett tillräckligt gott, ekonomiskt tilltalande och ett praktiskt bekämpningsresultat genom att kombinera olika metoder. Via stadsplanering strävar man efter att dirigera trafik samt övriga aktiviteter som ger upphov till buller till specifika områden.

Anmälningsskyldighet
Den som tänker bedriva verksamhet, som orsakar tillfälligt buller eller skakningar, skall ta hänsyn till omgivningen och anmäla om den planerade verksamheten.