Lärcentret spirar med hjälp av Grön finansiering
Innehållspublicerare
Det kommande lärcentret är Pargas storsatsning på de unga stadsinvånarnas utbildning och välmående. Saneringen och utvidgningen av campuset på Skolgatan är ett omfattande projekt som kräver välplanerad ekonomi. Till Pargas stads glädje blev byggnadsprojektet beviljat Grön finansiering, ett långfristigt lån av Kommunfinans.
Kommunfinans är en finansinstitution som ägs av kommuner, Keva och staten. Kommunfinans beviljar lån och leasingfinansiering till den kommunala sektorn och den sociala bostadsproduktionen.
Sedan år 2016 har Kommunfinans också erbjudit så kallad Grön finansiering för att finansiera miljövänliga investeringar i kommuner. För att ett projekt ska bli beviljat grön finansiering bör det leda till tydliga och mätbara positiva miljöeffekter.
Grön finansiering kan erbjudas till projekt inom:
-
Förnybar energi
-
Hållbart byggande
-
Hållbar kollektiv trafik
-
Vattenverk och vattenreningsverk
-
Energieffektivitet
-
Avfallshantering
-
Miljöstyrning
Kundchef Daniel Eriksson från Kommunfinans, Pargas stads ekonomichef Petra Palmroos och fastighetschef Seppo Pihl på rundvandring i det kommande lärcentret.
Lärcenterprojektet följer stadens nya strategi
I Pargas stads nya strategi är ett av fokusområdena hållbar utveckling.
– Lärcentrets första lån på 5 miljoner euro konkurrensutsattes och i samband med det hörde vi om Grön finansiering. Naturligtvis anhöll vi om finansieringen då vi fick veta om en sådan möjlighet. Staden vill ta ett långsiktigt ansvar för vår miljö, ekonomi och vårt samhälle, och det här är uttryckligen en sak vi har lyckats med i vårt lärcenterprojekt, berättar Pargas stads ekonomichef Petra Palmroos.
I byggandet av lärcentret har man noggrant tagit i beaktande miljöaspekter, konstaterar Daniel Eriksson, kundchef vid Kommunfinans.
– Ett kriterium för Grön finansiering var att byggnaden ska tillhöra energiklass A, och det klarar skolcentret galant. Byggnaden värms upp med fjärrvärme och energieffektiviteten för saneringsdelen på 3540 m2 förbättras märkbart – inom uppvärmning blir energiinbesparingen 38 %. Dessutom effektiveras elenergiförbrukningen och där blir inbesparingen 51 %. Vi upplevde positivt också den planerade solenergianvändningen, som sparar mycket energi som helhet. Till råga på allt har Pargas stad beräknat byggnadens koldioxidavtryck, trots att det blir obligatoriskt för kommuner först år 2025.
Då man sanerar gammalt och bygger nytt står man inför många val angående byggnadsmaterial, miljöaspekter och ekonomi.
– Pargas har sällsynt höga och rena fjärrvärmevärden, vilket är mycket bra med tanke på miljöministeriets rekommendationer. På skolcentrets tak installerar vi en solcellsanläggning på 107 kW – det blir närmare 500 kvadratmeter solpanel. Vi kan inte bygga allt i trä men vi försöker bygga så ekologiskt och hållbart som möjligt, säger Pargas stads fastighetschef Seppo Pihl.
Enligt Petra Palmroos har också Pargas fjärrvärme aktivt jobbat för att få hållbarhets- och miljöcertifiering.
Ju grönare projekt, desto större reducering i marginalen
Kommunfinans vill finansiera projekt som befrämjar en minskning av koldioxidavtryck samt bidrar till en lindring av klimatförändringen.
– Beroende på hur miljövänligt projektet är ger vi en rabatt på 1–10 räntepunkter. Oftast har liknande byggnadsprojekt erbjudits en reducering på 3–4 räntepunkter men på grund av sina miljövänliga byggnadslösningar fick Pargas stad en reducering på hela fem räntepunkter (0,05 %). Marginalerna är nuförtiden några tiotals procent, alltså är Pargas procentuella marginalreducering på 23,8 % rätt bra, säger Daniel Eriksson.
Eriksson tillägger att goda byggnadsbeslut bär frukt i flera årtionden:
– Om man tänker på hela byggnadens livscykel är den mycket energisnål: under de kommande decennierna kommer skolcentret att konsumera mindre än genomsnittsbyggnaden i samma storleksklass. Eftersom byggnaden är miljömässigt hållbar erbjöds Pargas stad den här finansieringen billigare. Man kan säga att det här är en riktig win-win-situation!